SDIR

Svenska Dentala Implantat Registret – SDIR

Det finns stora kunskapsluckor avseende långsiktigt behandlingsresultat och förekomst av komplikationer vid implantatbehandling. Nya implantat och nya behandlingstekniker introduceras utan någon känd systematisk uppföljning.

Behovet av kvalitetssäkring bedöms således som stort och uppgifter från ett nationellt kvalitetsregister bör bidra till tydlig kvalitetsutveckling inom detta expanderande område.
Kvalitetsregistret för dentala implantat är det första inom tandvården. Förutom att fylla uppgiften som ett kvalitetsregister blir också ändamålet att visa på vilket värde ett register kan ha inom övrig tandvård och vilka möjligheter som på detta sätt kan skapas för uppföljning av utförda åtgärder och kliniskt förbättringsarbete. Det finns inga fullständiga eller säkra uppgifter om antalet inopererade dentala implantat, eller antalet behandlade patienter. Enligt uppskattning från Försäkringskassan beräknas att i storleksordningen 100.000 implantat årligen inopereras på cirka 25.000 patienter enbart i åldersgruppen över 65 år. Samhällets kostnad för implantatbehandling i denna åldersgrupp beräknas till mer än 600 miljoner kronor/år. Genom förändringar i försäkringsersättningen (65+) har allt fler patienter kunnat erbjudas implantatbehandling. En viss ökning av behandlingsvolymen även inom andra åldersgrupper i vuxenbefolkningen är trolig.

Syftet med registret är att kartlägga omfattningen av implantatbehandling, samt att registrera patienttillfredsställelse, tuggfunktion, implantatförluster och övriga komplikationer. Genom registret kan lyckandefrekvensen för nya och modifierade implantattyper kartläggas, liksom hur nya och modifierade kirurgiska tekniker påverkar lyckandefrekvensen. Bristfälliga material och metoder kan sorteras ut med hjälp av information från detta kvalitetsregister. Syftet är också att kartlägga om det finns någon undre gräns för patientvolym där behandlingsresultaten tydligt påverkas eller om vårdens organisatoriska ram (specialist/allmäntandvård, offentlig/provat vårdgivare) är av betydelse för kvalitet och patienttillfredsställelse. Som första register inom tandvården får detta register också som ett sekundärt syfte att visa på vilka möjligheter till kvalitetsförbättring inom odontologi som kan möjliggöras genom ett nationellt kvalitetsregister.
Det är okänt hur många olika enheter (kliniker) som utför implantatbehandling. En stor patientvolym behandlas på specialistkliniker inom den offentliga tandvården (Folktandvården), men även privata specialistkliniker utför mycket vård enligt detta koncept. I ökande utsträckning genomförs implantatbehandling också i allmäntandvård, såväl privat som offentligt. Ibland är det ambulerande kirurger som står för det kirurgiska ingreppet och allmäntandläkaren som utför det efterföljande protetiska arbetet. Ibland genomför allmäntandläkaren självständigt såväl kirurgi som protetik.

En försiktig uppskattning med hjälp av (ofullständiga) uppgifter från tandläkarorganisationerna, Praktikertjänst och Riksförsäkringsverket tyder på att 1.000 olika kliniker eller fler utför implantatbehandling. Detta tydliggör också komplexiteten i uppläggning av ett kvalitetsregister för dentala implantat.
Planerade processmått:

Tandlöshet
Tidigare protesbärare
Operationsområde (käke)
Implantat varumärke, diameter och längd
Rökning/medicinering/allmän hälsa
Belastningsförhållande
Protetisk konstruktion (suprakonstruktion)
Tilläggsbehandling av benvävnad
Väntetid
Fördelning specialisttandvård/allmäntandvård/offentlig vård/privat vårdgivare

Planerade resultatmått:
Tuggfunktion
Behandlingstillfredsställelse
Komplikation
Implantatförlust/orsak
Reoperation
Peri-implantit
Teknisk brokomplikation